Skivepitelcancer

Vad är skivepitelcancer?

Skivepitelcancer är en hudcancer som härstammar från celler i hudens ytskikt. Det är den näst vanligaste formen av hudcancer hos finländare efter basalcellscancer. Skivepitelcancer är ganska sällsynt hos personer under 50 år, men ju äldre en person är desto högre är risken att insjukna i skivepitelcancer.

Majoriteten av skivepitelcancer börjar i ljusskadade områden av huden, där det förekommer förstadier: solkeratos eller ythudcancer, d.v.s. Bowens sjukdom.

Skivepitelcancer är nästan alltid behandlingsbart när det upptäcks i tid. En liten del (ca 2–5%) av skivepitelcancerfallen kan skicka metastaser, då behandlingsprognosen dålig. Typiska kännetecken för skivepitelcancer är snabb tillväxt av förändringen, sårbildning och ömhet vid beröring.

Den tredje vanligaste hudcancern, melanom, är den allvarligaste av hudcancer.

Hudcancern är ofta synlig, vilket gör det lättare att upptäcka den i ett tidigt skede, då behandlingen är enklare och prognosen är god. Hudcancerfallen ökar med åldern och därför är det viktigt med regelbundna kontroller hos en hudläkare, särskilt när man blir äldre. Melanom förekommer även hos unga vuxna.

Vad orsakar skivepitelcancer?

Faktorer som kan påverka utvecklandet av skivepitelcancer är bland annat

• mänden UV-strålning som man utsatts för under sin livstid,
• ljus hudtyp,
• en sjukdom som försvagar eget immunförsvar eller cytostatika-behandling.
  
  

Hur ser skivepitelcancer ut?

Ett förstadium till skivepitelcancer är solkeratos, som lätt kan förväxlas med vanligt eksem.

Ett mer sällsynt förstadium till skivepitelcancer är ytlig hudcancer, den sk Bowens sjukdom. Bowens sjukdom förekommer som utslag, men utslagen läker inte med hjälp av bas- eller kortisonsalva.

Vanligtvis uppträder skivepitelcancer på huden som en knöl som växer snabbt och blir lätt sårig. Ibland kan en hård, skorvliknande förändring uppträda i mitten av knölen. Skivepitelcancer kan också uppträda som en fjällande, ibland icke-fjällande, röd fläck som är öm vid beröring och vars yta lätt går sönder, blöder och får sårskorpor.

Var förekommer vanligtvis skivepitelcancer?

Största delen av skivepitelcancer inträffar i ljus skadade områden av huden. Skivepitelcancer kan också uppträda på tidigare frisk hud eller i ett långvarigt sår, gammalt ärr eller hud som har strålbehandlats.
Skivepitelcancer förekommer ofta i områden som har exponerats för solens UV-strålning, t.ex i.:

• ansiktet,
• läpparna,
• öronsnibbarna,
• hjässan,
• handflata,
• underarmarna
• smalbenen,
• ett kroniskt sår.
  

Diagnostisering av skivepitelcancer

Om hudcancern har utvecklats till skivepitelcancerstadiet är det ganska lätt att se det med blotta ögat och en erfaren hudläkare kan identifiera skivepitelcancern på basen av dess utseende, med undantag av fall med skivepitelcancer i kroniska sår. Ett vävnadsprov tas från huden, vilket ger den slutliga säkerheten.
 

Skall man vara orolig för skivepitelcancer?

Vid diagnostisering av skivepitelcancer är det viktigt att en person som misstänker en förändring söker sig till undersökningar och behandling i tid, redan i förstadiet. Förstadier behandlas lokalt och därmed förhindras deras utveckling till skivepitelcancer.

Om förändringen har utvecklats till skivepitelcancer, är det viktigt att få behandling även för en liten förändring. Behandlingen av en liten förändring är betydligt enklare än behandlingen av stora tumörer som redan kan ha skickat metastaser.

Hur behandlas skivepitelcancer?

Behandling av skivepitelcancer är i första hand operation. Strålbehandling kan övervägas om operationen är svår att utföra antingen på grund av förändringens storlek eller placering eller på grund av patientens dåliga allmäntillstånd. Strålbehandling botar inte skivepitelcancer, men den minskar symtomen och bromsar utvecklingen av cancern.

Förebyggande av skivepitelcancer

Det bästa sättet att förebygga skivepitelcancer är att undvika skadlig UV-strålning och att kontrollera huden regelbundet om oroväckande hudförändringar börjar dyka upp. Effektiv behandling av förstadier minskar avsevärt risken för skivepitelcancer.

Huden skyddas mot solen med kläder och hatt. De områden på huden som utsätts för solen skyddas med solskyddskräm (skyddsfaktor 50). Solglasögon är bra att använda för att skydda ögon och ögonlock.

Egenkontroll av huden är bra att göra regelbundet ett par gånger om året och upptäcker man hudförändringar är det skäl att boka tid till hudläkare.