Skopier av mage och tarmar

En stor del av de vanligaste magbesvären beror på en funktionell eller annan orsak som kan behandlas med moderna metoder.

• brännande känsla i bröstet
• halsbränna
• reflux
• svårigheter att svälja
• uppkastning
• anemi
• diarré
• förstoppning
• magknip
• hes röst och långvarig hosta
• svart/blodig avföring

Det lönar sig att uppsöka läkare vid nya magproblem. På detta vis kan vi utesluta elakartade sjukdomar och avlägsna ogrundad oro. 

Skopering av mage och tarmar i bedövning eller lätt narkos

Med hjälp av gastroskopi kan man konstatera sjukdomar i matstrupe, magsäck och tolvfingertarm. Undersökningen kan göras för att utreda smärtor i övre buken och bakom bröstbenet samt skäl till halsbränna, reflux, uppkastningar, sväljningssvårigheter, anemi eller svart/blodig avföring. 

Med gastroskopi kan man konstatera bland annat:

• magsår
• gastrit
• glutenintolerans
• hiatusbråck
• matstrupsinflammation
• diafragmabråck
• tumörer
• godartade slemhinneförändringar.

Gastroskopi görs polikliniskt. För att magsäcken ska vara tom under undersökningen fastar patienten i sex timmar före ingreppet. Medan undersökningen pågår ligger patienten i sidoläge. Gastroskopet förs in genom munnen till området som ska undersökas (svalg, matstrupe, magsäck och vidare till tolvfingertarm). Samtidigt kan man ta provbitar för fortsatt analys hos patolog. Undersökningen tar ca 10–15 minuter och är smärtfri. 

Om patienten så vill kan hon eller han välja att genomgå undersökningen under lätt narkos (sedation) eller svalgbedövning.

Om undersökningen görs under lätt narkos får patienten vakna till i sjukhusets uppvakningsrum i en till två timmar, varefter det lönar sig att ha en ledsagare för hemresan. 

Efter svalgbedövning kan patienten äta och dricka ca en timme efteråt. Svar för tagna provbitar fås ca två veckor efter undersökningen. Sjukledighet behövs vanligen inte.

Med moderna undersöknings- och vårdmetoder är det lätt att effektivt behandla besvär och sjukdomar i mage och tarmar, bara man ingriper i tid. Genom laboratorieprover hittar man eventuella inflammationer, utesluter vissa andra sjukdomar och upptäcker vissa typer av tumörer.

Det finns skäl att undersöka tjocktarmen om patienten lider av oförklarlig diarré, plötsligt nedsatt magfunktion eller svart eller blodig avföring. 
Skopi av tjocktarm och ändtarm, koloskopi, avslöjar bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar, divertiklar, polyper, tumörer och hemorrojder.

För att underlätta undersökning av tarmslemhinnan bör tarmen tömmas före koloskopi. Koloskopi förutsätter fullständig tömning av tarmen. I skopi av tjocktarmen undersöks hela tjocktarmen med ett böjligt koloskop.

I samband med undersökningen kan man även avlägsna polyper, varav vissa förr eller senare kan utvecklas till cancer.
I samband med koloskopi tar man även ofta provbitar, som man kan undersöka för att konstatera sjukdomar som inte syns med blotta ögat eller för att fastställa karaktären av synliga förändringar.

Koloskopi kan ske med smärtlindring eller under lätt narkos(sedation).

Svar för tagna provbitar fås ca två veckor efter undersökningen. 
Sjukledighet behövs vanligen inte.