Urologi och urologiska ingrepp

Problem med urinering är vanliga och de förekommer redan vid 50-års ålder och tilltar med åren. De vanligaste symptomen är ett tätare urineringsbehov, ett dåligt eller försvagat urinflöde, ett behov av nattliga toalettbesök, svårigheter att hålla sig eller ett behov av att krysta vid tömning av blåsan.

Orsakerna till problemen kan vara många. En bra tumregel är att vända sig till en specialist då besvären påverkar vardagslivet. I allmänhet är det bättre att undersöka problemen än att leva i ovisshet.

Oftast handlar det om en förstorad prostata som kan vårdas på många olika sätt. Det lönar sig alltid att först utesluta prostatacancer och ifall det är fråga om en prostatainflammation kan den behandlas med antibiotika. Det viktigaste är att utreda vad som orsakar urineringsbesvären. De vanligaste undersökningarna är palpation (undersökning med händerna), ultraljudsundersökning av urinvägarna samt blod- och urinprov.

Då män blir äldre försämras erektionen. Det är inget att skämmas över och det är värt att vända sig till en specialist, för det går att få hjälp till besväret. Erektionsmedicinerna har helt förändrat vården av erektionsproblem och med medicinering kan man effektivt förbättra sexlivet. Klimakteriebesvär hos män kan däremot behandlas med hormonmedicinering.

Har man blod i urinen måste det alltid undersökas. Det kan indikera en eventuell cancer förknippad med urinvägarna. Särskilt ifall man med blotta ögat (makroskopiskt) kan urskilja blod förutsätts en omedelbar undersökning av urinvägarna. Blod i urinen som urskiljs i mikroskop är inte lika allvarligt, men även i dessa fall är det bra att undersöka det och vid behov kartlägga orsakerna.

De vanligaste godartade orsakerna till blod i urinen är urinvägsinfektion eller sten i urinvägarna. Även godartade tumörer i njurarna, så som cystor, onkocytom och angiomyolipom, kan förorsaka blod i urinen. Med undersökningarna utesluter man även olika slag av cancer i urinvägarna så som njurcancer, cancer i urinledare, cancer i urinblåsa och prostatacancer.

Undersökningarna görs med ultraljud och/eller med datortomografi, genom artroskopi av urinblåsan och genom analys av cellförändringar i urinen. Utöver det tar man alltid urinprov för att utesluta inflammation, liten blodbild, CRP, sänka, kreatinvärde samt av män värdet på prostataspecifika antigenen, PSA.

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos män i Finland. Prognoserna för prostatacancer är rätt så bra. Över 90 % av patienterna lever efter fem år.

Prostatacancer behandlas med operation, strålbehandling och hormonbehandling. Om undersökningarna ger diagnosen prostatacancer, hänvisar din läkare dig för behandling till den offentliga vården, den närmaste urologiska kliniken, regionala cancerkliniken eller till Docrates Cancersjukhus.

Om du har symptom som besvärar dig lönar det sig alltid att gå på undersökningar i tid. Alla symptom behöver inte betyda att man har cancer, och skulle det vara cancer så är det allra viktigast att diagnostisera den i tid.

Endoskopi av urinblåsan är den viktigaste undersökningsmetoden i diagnostik av urineringsproblem och framför allt för att utreda orsaker till blod i urinen. Med endoskopi undersöker man urinledaren, slutarmuskeln, prostatans storlek och form samt storleken på urinblåsan. Undersökningen görs oftast under lokalbedövning med ett böjligt endoskop. Urinledarens mynning och området omkring bedövas före åtgärden. Urinblåsan måste vara tömd, då undersökningen görs.

Innan endoskopin görs, ger den vårdande läkaren vanligtvis en remiss till ett urinprov, som tas högst en vecka innan ingreppet. Provet tas helst av morgonurinen eller så att det gått minst 4 timmar sedan föregående urinering. Provet kan tas hemma och för det behövs uppsamlingskärl som du kan hämta från laboratoriet. Endoskopin görs inte ifall du har en inflammation i urinblåsan.

Undersökningen kräver inga speciella förberedelser. Du får äta och dricka helt normalt. Ingreppet tar cirka 15 minuter. Sjukledighet behövs inte. Under ett par dagars tid efter endoskopin kan det förekomma sveda vid urinering, ett tätare urineringsbehov och blod i urinen. De här symptomen går över inom några dagar. Efter endoskopin är det bra att dricka mera än normalt.

Ifall du äter blodförtunnande medicin är det skäl att lämna bort den 3 dagar innan undersökningen. Har du genomgått en hjärtklaffsoperation bör du kontakta din vårdande läkare för att kontrollera medicineringen. Om det i samband med endoskopin görs ett ingrepp sker endoskopin under nedsövning eller epiduralbedövning. Sjukledig är man i en veckas tid.

Psa-test är ett blodprov som mäter PSA halten från blodet. PSA, d.v.s. prostataspecifik antigen är ett protein som produceras och utsöndras endast från prostatavävnaden.

Proteinet som utsöndras är antingen god- eller elakartat, varför man inte kan endast på basen av ett PSA-värde bedöma, om det förhöjda värdet orsakas av prostatacancer eller ej.
Ett förhöjt PSA-värde kan bero bl.a. på en inflammation i prostatan, en godartad prostataförstoring eller prostatacancer.

Ett högt PSA-värde eller en snabb förhöjning av PSA tyder på prostatacancer, och med hjälp av ett PSA-test är det möjligt upptäckaen symtomfri prostatacancer i ett tidigt skede.
Vid behov reder man ut andelen s.k. fritt PSA. Ju lägre värde på fritt PSA, desto större är risken för cancer.

PSA-värdet är individuellt och på specialistens mottagning får du snabbt en bedömning av PSA-värdets betydelse just i ditt fall: finns det behov av ytterligare undersökningar, så som provbitstagning, eller räcker det med att endast följa med PSA-värdet.

Mätning av PSA-värdet hjälper till att bedöma risken för att insjukna i prostatacancer och att behandla eventuella elakartade förändringar i ett tidigt skede.
Du kan gå på ett PSA-test direkt till vårt laboratorium, utan tidsbeställning eller remiss av läkare.

Vad är ett Stockholm3-test?

Stockholm3-test (STHLM3) är ett blodprov, med vilken man kan bättre bedöma risken för prostatacancer än endast med ett PSA-test. STHLM3-testet mäter risken för prostatacancer med ett betydligt lägre PSA (1,5 – 3 ng/ml) vilket minskar behovet av onödiga provbitstagningar, d.v.s. prostatabiopsier

Ifall testresultatet är negativt, behöver man nödvändigtvis inte någon provbitstagning, även om PSA skulle vara förhöjt (>3 ng/ml). Testet minskar falska misstankar om cancer och gör det samtidigt lättare att förutsäga om cancern är aggressiv eller långsamt framskridande.
I samband med blodprovet kartläggs klinisk bakgrundsinformation: ålder, prostatamedicinering, tidigare biopsier samt eventuell ärftlig risk för prostatacancer.
Med Stockholm3-testet bestäms fem olika proteinmarkörer (totalt PSA, fritt PSA, hK2, MSNB, och MIC1) samt mer än 100 genmarkörer. Informationen från blodprovet kombineras med den kliniska bakgrundsinformationen.

För vem lämpar sig STHLM3-testet?

Man kan ersätta PSA-testet med ett STHLM3-test. Testet rekommenderas för 50 – 70-åriga män. Testet lämpar sig inte för män som har diagnosticerats eller vårdats för prostatacancer.

Hur kommer jag på test?

Du kan komma på ett Stockholm3-test till vårt laboratorium utan tidsbokning och utan remiss av läkare eller efter ett mottagningsbesök med remiss av läkaren.

Undersökningsresultaten

På basen av undersökningsresultaten gör man en bedömning över risken för prostatacancer samt rekommenderar eventuella vidareundersökningar och/eller uppföljning. Resultaten får man ca 4 – 6 veckor efter provtagning.

Den traditionella vården av en förstorad prostata är hyvling. Den förstorade delen av prostatakörteln hyvlas bort via urinledaren artroskopiskt.
Ingreppet görs med hjälp av ett cytoskop, ett instrument format som en ögla. Man analyserar de borttagna vävnadsbitarna för att försäkra sig om att det är fråga om en godartad prostataförstoring. Metoden har använts redan i cirka 50 år och den ger goda resultat. Efter en prostatahyvling stannar patienten på sjukhus i 1 – 2 dagar.