Perifer och central ansiktsförlamning
När de frivilliga rörelserna i samma ansiktshalva försvagas eller saknas helt talar vi om perifer ansiktsförlamning. Förlamningen märks till exempel genom att mungipan sjunker och att näsans och mungipans rynkor slätas ut. Dessutom är det svårt att stänga ögonlocket ordentligt och pannrynkorna jämnas ut.
Vanligtvis hittas ingen specifik orsak till förlamningen, och då talar man om Bells pares.
Bells pares orsakas av fel i ansiktsnervens funktion. Orsaken är okänd, men man misstänker att herpesviruset kan vara en av orsakerna. Ansiktsnervernas funktion kan också störas av andra orsaker, såsom bältros i ansiktsområdet eller borrelios.
Det är bra att skilja perifer ansiktsförlamning från central ansiktsförlamning. Den centrala ansiktsförlamningen orsakas av en cirkulationsstörning i hjärnan, då endast den nedre ansiktshalvan försvagas, medan pannans och ögonens funktion bevaras. Därtill har en ansiktsförlamning som beror på en cirkulationsstörning vanligtvis även andra stroke-symtom.
Om du har känningar av en ansiktsförlamning bör du omedelbart uppsöka läkare för att ta reda på orsaken.
Behandling av Bells pares
Omedelbart efter förlamningen är det viktigast att skydda ögat och hålla det fuktigt.
Det finns inget botemedel mot Bells pares. Kortisonbehandling som påbörjas i ett tidigt skede kan främja läkningen och om orsaken till ansiktsförlamning är bältros används som behandling ett virushämmande läkemedel.
Med fysioterapi för ansiktsområdet lär man ut ansiktsövningar för att slappna av ansiktets uttrycksmuskler som blivit spända av medrörelser.
Målet med mjukdelsbehandlingen och träningen av ansiktsuttryck är att ge ansiktet mer rörlighet och symmetri efter en ansiktsförlamning.
Mottagning hos erfaren ansiktsfysioterapeut
På mottagningen hos vår fysioterapeut som sköter ansiktsförlamningar går man individuellt igenom ansiktsnervens funktion och återhämtningsstadierna.
Behandlingsmässigt är det viktigt att en patient som upplevt en förlamning förstår ansiktets anatomi och ansiktsmusklernas funktion. Dessutom är det viktigt för rehabiliteringen, att patienten förstår utmaningarna och symtomen för sin förlamning samt möjligheterna att behandla dem.
Behandlingens förlopp
När ansiktsmusklernas spänst och uttryck börjar återhämta sig, kan man börja öva på till exempel leendet. Man börjar träningen väldigt lugnt, man varken överdriver eller forcerar. Att forcera miner eller överdriva dem kan öka spänningen i ansiktet och möjligen även öka medrörelser. Kontrollerad, ledd träning med en fysioterapeut som är insatt i ämnet säkerställer att behandlingen framskrider i rätt takt och intensitet.
Återhämtning från en ansiktsförlamning och stöd i självständig träning
Majoriteten av de människor som genomgår en ansiktsförlamning återhämtar sig helt och hållet. En del patienter kan dock uppleva ofrivilliga rörelser på den förlamade sidan av ansiktet som en bieffekt efter förlamningen. Den vanligaste medrörelsen är att munhålan dras uppåt i samband med att man stänger ögonen. En annan vanlig medrörelse är att man kisar med ögonen då man rör på munnen. För att underlätta medrörelserna tränar man tillsammans på mottagningen olika tänjningar och manipulationer av musklerna. Av övningarna sammanställs personliga heminstruktioner.
Att göra övningar och behandlingar hemma kräver engagemang och uthållighet. Med ansiktsfysioterapibesöken strävar man till att motivera och uppmuntra patienten till självständig träning.