Det uppskattas att mer än en miljon finländare har problem i stöd- och rörelseorganen. Människor i arbetsför ålder har problem speciellt i rygg, nacke och axlar samt artros.
Uppskattningsvis 400 000 finländare lider av artros.

 

Orsakerna till artros kan vara flera

Artros är ett inflammatoriskt ledbesvär som utvecklas under årtionden.

"Bakgrunden till artros kan också vara följden av en skada, då ledytan har skadats och försämrats", säger ortoped Jyri Lepistö.

Även vissa allmänsjukdomar kan försämra lederna. Reumatism och gikt är de mest typiska. En vanlig artros är en så kallad primär artros, som utvecklas i en frisk led. Till det här finns ingen specifik orsak, men ärftlighet och omgivningen har en andel i det."

Fingrarnas ytterleder är de första som får symtom i en hand med artros.

”Ibland kan det hända att en symtomfri artros upptäcks ”av misstag ” i samband med t.ex. en röntgenundersökning.

Ofta handlar det om slitage i en led, men den andra ytterligheten är ledförslitning i flera leder.

Symtomen i en hand med artros börjar i fingrarnas ytterleder, medan reumatiska förändringar i lederna uppstår vid knogarna. Ibland förekommer också atypiska symtom, vilket är fallet t.ex. i gikt. "

Artros är relaterat till åldrande

Ju längre en person lever, desto vanligare är artros.

"Man kan säga att så gott som alla har artros, bara man har levt tillräckligt länge. Men det finns även 90 åringar som inte har några som helst slitage. Höft- och knässymtom är de vanligaste vid mottagningarna. Speciellt knäartros uppstår med åldern, det är vanligare än höftbesvär. "

 

Måttlig motion och kyla som hemvård

En sjuk led är alltid bättre att vårda hemma med kyla, då den sjuka leden oftast befinner sig i någon grad av inflammationstillstånd.

"Att lägga på ett varmt omslag kan kännas bra ett tag, precis som ett bastubad, men kort efter ökar inflammationen och smärtan blir än värre. Du bör undvika bastubad om lederna är svullna," instruerar Jyri Lepistö.

Ju bättre skick musklerna är i, desto bättre fungerar en led med artros.

"När symtomen är lugna kan du röra dig måttligt, även om lederna är lite ömma. Det lönar sig att försöka hitta träningsformer som leden tål och klarar av, för utan måttlig träning försämras musklerna. Ju bättre musklerna är, desto bättre fungerar den ömma leden.

"Därtill rekommenderar jag för mina patienter Medelhavsdiet, som hjälper dem att hålla vikten på en normal nivå. Kosten borde vara mera vegetarisk, och mängden onödiga och dåliga kolhydrater borde man minska", säger Jyri Lepistö.

 

Det lönar sig inte att vänta med ledbesvär

”Det lönar sig alltid att söka sig till undersökningar, speciellt om symtomen begränsar din rörlighet och orsakar smärta som kräver smärtstillande”, berättar Jyri Lepistö.

 

Injektionsbehandling i den akuta fasen

"Jag behandlar patienter även med andra metoder än kirurgi. Ibland kan t.ex. en operation kännas för riskfylld för anhöriga till en äldre patient, särskilt om patienten har andra sjukdomar. I sådana fall kan man använda sig av bl.a. injektionsbehandlingar.

I den mest akuta fasen injicerar jag kortison och bedövningsmedel. Då läget har lugnat sig kan man injicera hyaluronat för att lindra symtomen för ungefär ett år framåt. En del patienter har varit riktigt nöjda med resultaten. Det här bör provas fram individuellt. Injektionsbehandlingarna är en bra start på vård för patienter med ett smärtsamt slitage, men som ännu inte är i behov av en konstgjord led. "

 

Operation är ett tryggt ingrepp

Då den inflammatoriska sjukdomen i leden har förstört dess struktur så mycket, att andra behandlingar inte hjälper, går man in för en ledprotesoperation.

"På grund av ålder lönar det sig inte att skjuta fram en operation och lida med sitt problem. Numera måste även medelålders människor få konstgjorda leder. Den yngsta patienten som jag gjort en ledprotesoperation åt har varit 17 år gammal, de äldsta har varit över 90 år gamla."


Cirka 25 000 konstgjorda ledprotesoperationer utförs i Finland varje år. Operationsmetoderna har utvecklats och komplikationer är nu sällsynta.

"Det är fråga om en rutinoperation. Cirka 25 000 konstgjorda leder installeras i Finland varje år. Metoden har utvecklats i en sådan utsträckning att för olika stadier av artros finns alltid rätt storleks konstgjord led. Det finns även en digital mätningsmetod för röntgenbilder, som kan exakt bestämma protesens storlek och modell.

På en bra klinik, med lämplig utrustning och en erfaren personal, är komplikationerna mindre än en procent. Den vanligaste orsaken är att såret läker långsamt. Till komplikationerna hör även blodpropp, men för det får patienterna medicinering.”

 

Heltäckande vård

Vi samarbetar med fysioterapeuter och osteopater både före och efter operationen, men även i sådana fall där ingen operation utförs, säger Jyri Lepistö.
En osteopat är en expert i manipulationsteknik, med vilken man lindrar bland annat muskelspänningar, som uppstår när en muskel fungerar dåligt.


Lepisto_Jyri.jpg

Som sakkunnig i artikeln är Jyri Lepistö
Specialist i otropedi och traumatologi

Redaktör Timo Elo

Symtom på artros:

Patienten kommer på mottagning med smärta som symtom. I ett tidigt skede uppstår smärtan då man börjar röra på sig.
Ofta förekommer även styvhet
Senare uppstår smärta även i vila, inte bara i rörelse.

Det förekommer även svullnad i leden under eller efter träning.
Leden är tjock och kan vara styv.
Knäet böjs till exempel inte längre som tidigare.
Knäet kan också ses svänga mer utåt eller inåt än det andra benets knä, vilket kan orsaka ett belastningsfel.
Läs om ortopedi på Eira
Ortopedia_polvikipu_600x450.jpg

Ortopedi

Till ortopedin hör skador och besvär i rörelseorganen hos människor i alla åldrar samt diagnostik och vård av dessa. Typiska undersökningar och kirurgiska ingrepp är artroskopi i skulderled, höft, knä och vrist samt ledprotesoperationer av knä och höft.

Läs mer
Ortopedia_olka2_600x450px.jpg

Skulderleden

I skulderleden kan finnas olika graders åkommor, allt från smärta till bristning av senplattan under skulderleden (rotator cuff). Behandlingsformen väljs alltid tillsammans med patienten. Man strävar efter att först undersöka vilka möjligheter det finns för rehabilitering och först efter det avgör man ifall en operation behövs.

Läs mer
Ortopedia_lonkka_600x450px.jpg

Höften

Smärta i höftleden som kan bero på t.ex. olycksfall eller ansträngning behandlas ofta med artroskopi. Höftartroskopi görs även bl.a. för att putsa leden, men också för att åtgärda meniskskada i höftet. Vid en långt framskriden artros har man ingen nytta av artroskopi, då blir det fråga om en höftprotesoperation.

Läs mer
Ortopedia_polvikipu2_600x450.jpg

Knäet

De vanligaste skadorna i knäet är meniskskador och skador som uppstått vid vridning av knäleden. I knäleden utförs redan nästan alla andra operationer artroskopiskt utom protesoperationerna.

Läs mer
Ortopedia_nilkka_600x450px.jpg

Vristen och foten

Gör det ont när du går? Lider du av hallux valgus? Har du stukat din fot? Hos Eiras ortoped får du snabbt hjälp. Ortopeden gör upp en vårdplan enligt dina besvär.

Läs mer
Leikkuri_valaisin_600x450.jpg

Ledproteskirurgi

Till en början kan fysioterapi och medicinering hjälpa då man drabbats av artros. En ledprotesoperation blir aktuell då symptomen stör det dagliga livet.

Läs mer